Vilken nystartskänsla!

Puh. I går var det måndag och en ny arbetsvecka började. Och nu märks det verkligen att hösten börjar närma sig. Löven faller och det börjar bli lite burrigt! Eller nej, löven faller inte men det har börjat bli lite burrigt. Men vilket nystartskänsla hösten ändå innebär! Många av våra "vänner i konsten" börjar komma tillbaka från semestern, och folkets längtan efter stor konst börjar också öka efter några veckors ledighet. Så ja, för oss blir det bråda dagar. Det är ju inte bara vårt skrivande arbete som tar tid, utan också människorna runtomkring. Det är fortfarande många som vill ha autograf.

Och på det då alla texter som behöver skrivas, otaliga möten och massor av pappersarbete. Det blir ju en del kaffedrickande om dagarna för att hålla sinnena på topp. Vilket kaffe gillar ni bäst? Vi tycker det ska vara ekologiskt för vi ärver inte bara jorden från våra föräldrar utan lånar den av våra barn.

Vi ger oss in i konsten med huvudet före! Men vi försöker undvika att gå in i väggen då, haha. Ärligt talat, Akademien jobbar hela tiden parallellt med olika projekt, men vi försöker att inte stressa ihjäl oss. Vi tar ett glas campari när andan faller på eller ett glas champagne. Vi går ut i trädgården och sätter oss.

Vi säger förlåt till våra musor för att vi inte kan ge något arvode och för att vi utnyttjar dem. Vi säger förlåt till våra fans ute i landet för att våran sommarturné inte blev av, vi tog istället en tripp i psyket och det var lika roligt för oss men inte för er förstås. Vi har haft absoluta ögonblick av klarhet. Sedan absoluta ögonblick av dimma. Sedan absoluta ögonblick av klarhet åter. Glöm inte att ibland skiner solen och ibland regnar det. Det är årstidernas växlingar och det är inget fel med det. Den tiden då solen skiner hela tiden då ska man börja bli orolig. Man har ju varit lite orolig i sommar och sedan skedde en skogsbrand. Drömde vi inte om en skogsbrand? Var det en sanndröm! Ja, inte förvånar det oss att vi drömmer sanndrömmar, vi som är synska. Våran kompis pappa var med och evakuerade några hästar från skogsbranden förresten. Bra jobbat!
Men i era hjärnor kan inga hästar evakueras utan de springer fritt. Era tankar rusar iväg som vilda hästar över bergen, känns det inte så om dagarna. Och dagarna springer också ifrån och blir till år. Ungdomen är en gåva, en sådan upplevelsepresent. Med utgångsdatum. Det var den Gud gav oss för att vi redan hade allt annat. Hade du hellre fått ett presentkort? Jaja ja, men Gud delar inte ut några presentkort! Vi får inte välja vad vi vill från livets smörgåsbord! Men ungdomen får vi. Kom bara ihåg att utnyttja den i tid! Ungdomen går ner som solen bakom bergen och färgar allting rött under tiden. Sedan blir det mörkt och hundar springer fram och nosar på några benbitar - livets spillror.

Vad skulle du ha valt från livets smörgårdbord.... om du hade fått? Kanske lite kalvsylta?


Till er som skriver till oss och berättar hur vi tröstat er när livet varit som svartast: ja vad ska vi säga! Det känns fantastiskt att kunna hjälpa till så! Och rädda liv! Självdestruktiviteten i landet ökar (människornas sår är så mycket djupare än vi någonsin kunnat tro) och man tycker ju att läkaren borde ordinera ut lite kamp och respekt till folket. Men istället får vi sköta den biten, vi i Svenska Akademien! Men det gör vi så gärna! Är man född till geni ska man geni förbli! (det är vårt motto)

/Anna och Mathilda, ledamöter av Svenska Akademien

Lyxen flödar

Fransk cider
Spetsar och ostar
Gräddtårta med grädde
Calvados och Campari
En liten röd Corvette
En liten fastighet på Österlen
Tusentals broderier
Femhundra ryttare till häst
En flygel i vardagsrummet
Tiotusen trasiga kristallglas
En kyss vid solnedgången!

Såhär gick det på SEANSEN

Svenska Akademien har haft en mycket svår dag i dag, och därför kommer detta inlägg såhär sent på kvällen. Eftermiddagen har varit full av illamående, våndor och förvirring. I går hade vi ju vår stora seans, och eftersom vi hamnade i en sådan djup trans så har det tagit hela dagen och kvällen att bli sig själv igen! Men nu börjar vi väl äntligen komma tillbaka till "den vanliga världen", även om vissa kroppsdelar fortfarande känns lite bortdomnade.

Vi förstår att ni alla är mycket spända över att få höra om våra uppenbarelser och insikter under seansen och vi ska därför dela med oss lite av vad som hände.

För att andarna skulle våga sig fram så hade vi gjort en riktigt bra möblering i ett av våra kontor. Vi hade sammetstyger, torkade blomblad, varsitt glas campari, några heliga föremål från olika religioner, en Bibel, ett läppstift och en mörk parfym. Vi hade också tänt levande ljus i hela rummet och släckt lamporna. På kropparna hade vi skrynkliga lakan och speciella huvudbonader. Stämningen var mycket mystisk och "läskig". Som grädde på moset så lyssnade vi också på soundtracket till Ringaren i Notre Dame eftersom det ger en känsla av förfluten tid (och det gillar andar).

Så nu var det dags för själva seansen att börja. Vi måste erkänna att vi, trots att vi är så kloka och erfarna, kände oss lite rädda och förvirrade i början. Vi är ju ändå mest vana vid att handskas med världsliga saker som ord och människor! I alla fall så inledde vi seansen med att bilda en "kraftcirkel". Det gick till så att vi tog varandras händer samtidigt som vi nynnade på den bokstav som kom upp i våra hjärnor. Under tiden som vi gjorde detta så kände vi en stark andlig närvaro i rummet! Vi insåg att vår kraftcirkel hade lyckats och vi kände oss nu helt lugna, som om vi hade nått en annan nivå av tänkande.

Än hade inga andar visat sig för oss, utan det som i stället hände var att krafterna verkade röra sig i våra egna kroppar och vi började skriva frenetiskt i våra anteckningsblock! Vi hade uppnåt ett tillstånd av trans! Båda har vi en del minnesluckor från denna stund men som bevis för att det verkligen hände så har vi texterna som kom ut ur våra händer. Här kommer ett litet smakprov:

Det är klibbigt i luften men var är de mörka vätskorna? Detta ska vi ägna oss åt: åkallan, frågor kontakt. När som helst och var som helst. När som helst och var som helst. När som helst och var som helst. Vätskorna är röda. Det blir så hett på dagen att vem som helst kan dö. Katter gömmer sig i rummen. Var skulle du vara helst. Vilket ciggmärke är rätt. Rätt i tiden och i livet. Detta ska vi ägna oss åt: poesi och livets gåtor. Vad kan detta skrivandet säga mig. Förskjutningar, dissonanser. Vad kan det säga mig. Vad kan du säga mig. När ska du säga mig. Allt. Och så månen med sitt ondskefulla leende. Det är allt. Häxor över slätterna. När som helst och var som helst. När som helst och var som helst. Hur mycket kaptial. Hur mycket själsligt kapital. Det som händer i natt är att allt vi sagt löser upp sig. Lyssnerskan. Det skulle jag kalla mig. Det som händer är att kropparna tar över. Lyssnerskan.

Som ni ser så var det storartat. Jaja, hur som helst så fanns det ändå något som kanske var den allra viktigaste händelsen under transen, och det var att De Tre Mystiska Frågorna uppenbarade sig för oss. De kom till oss samtidigt i brinnande skrift genom luften, och de löd såhär:


1) Hur ska man kunna leva älska och skriva på samma gång?

2) Hur ser framtiden ut?
     a. vår personliga framtid
     b. litteraturens framtid
     c. världens framtid

3) Var är de mörka vätskorna?



Nu hade vi bara kvar att försöka få reda på De Tre Mystiska Frågorna, och för att göra det så var vi tvungna att åkalla någon död författare. Vi hade många att välja mellan eftersom det finns en hel hög. Men till slut så valde vi ändå den som vi trodde hade störst visdom om livets sorger och lyckor och det blev Marguerite Duras.

För att åkalla Marguerite så bildade vi återigen kraftcirkeln. Denna gång kände vi ett ljus strömma igenom våra leder och vi kände ett drag från det öppna fönstret. Vi var mycket rädda och förväntansfulla.

Plötsligt hörde vi en röst som sa: HAHAHAHAHAHA!!!!

Det var Marguerite som skrattade sitt dödsskratt!!!!! VI HADE LYCKATS!

Hon såg mycket trött ut och hon hade hela kroppen insvept i en lyxig sjal. Hennes röst var skrovlig så vi frågade om hon ville ha en campari och det ville hon. När vi gav henne den, så såg vi att vi kunde följa vätskan ner i hennes mage för hon var genomskinlig! Det var helt otroligt. Hur som helst så ställde vi den första frågan till henne och då började hon genast läsa upp dessa meningar ur en av sina böcker.


   - Jag älskar dig så, säger jag. Vad ska vi göra?
     Hon säger att hon vet. Hon vet inte.
     Tåget går allt långsammare genom det soldränkta landskapet. Det ljusnar vid horisonten. Vi skall anlända till en trakt där allt badar i ljus vid en viss tidpunkt, det blir vid tolvtiden, då stränderna töms.


Efter detta minns ingen av oss något mer. Vi vaknade nästa dag med pannorna baddade och rosenbladen spridda för vinden. Men vi visste att vi hade varit med om något omvälvande.

Håll er till tåls

Vi ber om ursäkt för att bloggen inte uppdaterats lika ofta som vanligt. Akademien har mycket att stå i eftersom vi ju planerar vår stora sommarturné och diverse andra "evenemang". Och så har vi ju dessutom allt vanligt arbete som måste utföras! Håll er till tåls kära ni!

En sommarhymn i Akademiens smak

Akademien får ibland frågor om beställningsverk. Har vi tid och lust så antar vi uppdraget. Det innebär att verket kanske inte har högsta konstnärliga kvalité men förhoppningsvis kommer beröra några hjärtan eller komma till användning på andra sätt. För en tid sedan fick vi en beställning till en skolavslutning så det var ju lite roligt. Då fick vi tänka efter hur det egentligen känns när det blir sommarlov. Resultatet blev en liten sommarpsalm. Idag på Midsommarafton väljer vi att publicera den för den funkar även som snapsvisa eller att dansa vals till. Glad Midsommar på er!

Hymn till sommaren / Sommarhymn 

Bålgeting landar på

Liljor fäster sig på

- Huden täcks

I värmen slutar allting andas

Sanden blåser upp i sköna vågor mot min själ

- ta den med!

Sprid mig så som du sprider dig, sand!

Himlens brinnande ungdom,

dess eviga lust

Gör mig sådan också

Berget i fjärran så stumt där det ligger

Gör min ångest också så stum!

Mannen så skön i sin skrud

med iskaffe i händerna

Med gyllene, mjuka ögon lekfullt skrattande

Hans hud är brun

det glimrar och gnistrar

som stjärnor i vinterns djupaste svarta dvala

Men den här dagen en tavla

Den här dagen en sång

Lukten träd, av salt, av sand, av -

tång

klorofyll, smak

mark

Nu står rosor uti hagen och niger!

Blodet det rusar i människokroppen som vildhästar!

Champagnen den sprider sig till hjärtat, som bultar, bultar!

Och mannens tal en våldsam vind

fast munnen en ödemark, ett ödehus

En plats för mord

att kväva varje ord

En drunkningsolycka

en total lycka!

Blod i mängder i mina händer

Förruttnelsen är nära, förruttnelsen är här!

Mitt hjärta ruttnar i den här värmen! Vi har en fest för det!

Hit med blod, svett, tårar och champagne! Allting i mängder!

Nu:

En hare rör sig över berget

Närmre närmre!

Liv, kom närmre! En dag släcks solen!

En ungs mans skratt, kom närmre!

Sommaren är här, sommaren är nu...

Ja, solen släcks...

medan jag för mig själv i gläntan leker

att sommarens vind är en evighet

Att den är rikedom!

Fest för tavla

Wow, vad mycket kärlek det finns i världen! Ända sedan i torsdags har Svenska Akademien haft vernissage för sin tavla på Moriska Paviljonen i Malmö, och det har varit mer än lyckat! Visst hade vi räknat med att det skulle komma en hel del folk men att det skulle bli en såhär stor folkfest visste vi inte. Ni är verkligen de snyggaste, trevligaste och coolaste fansen!

Här är det lilla underverket, den sitter i trappan på vägen till toaletterna. Hängningen av ett konstverk är väldigt viktig och detta kan arrangörerna bli bättre på. Men vi är väldigt glada för allt ändå, mottagandet av tavlan har varit fantastiskt.

Det dansades och skålades och skrattades i varenda hörn.

TACK TILL ER SOM KOMMIT PÅ VÅR VERNISSAGE OCH FIRAT OSS OCH KONSTEN! Ni är bäst!
Ikväll fortsätter festen!



Var du en av dem som inte fick någon inbjudan till Svenska Akademiens vernissage? Kom ihåg att den bästa festen är livet självt och att vår webbsida är öppen dygnet runt!

Frågestund

Hej!! Vi har fått in så många frågor till vår mejlbox så vi tänkte det var dags för en officiell frågestund. Fråga vad ni vill i kommentarsfältet så svarar vi om några dagar.

Lycka till!

Sommaren är här

Nu har sommaren närmat sig med stormsteg och den är här! Vi i Akademien hälsar den välkommen! Hoppas att den kommer trivas hos oss. Idag gick vi ut i sommaren som fruktkött och satt på torget. Via vårt Twitterkonto efterlyste vi läsk men det kom ingen. Något som man verkligen kan bli irriterad på är dålig service. Men solen sken och vi tänkte att varför deppa. När livet ger en citroner gör man bara lite lemonad. Men då kom vi på hur gärna vi ville ha lemonad och så blev vi sura igen. Hur som, vi pratade lite om hur det är att komma från "landet". Det är ett outtömligt ämne. En dag kanske vi blir klara med det, men det är inte än. "Landet", denna spännande, smutsiga, skamfyllda och ibland också exotiska plats. Platsen där man bakar bröd och åker traktor och röker Gula Blend. Gula Blend, varför röker inga ungdomar det? Vad är det för fel på Gula Blend? Hur smakar Gula Blend? Nej, nästa gång det är Akademimöte är det hög tid att röka Gula Blend. Åh, vad livet är underbart! Ja, det är verkligen det. Ibland är det grått men då är det bara att vänta in lyckan för den kommer, förr eller senare kommer den. Förr eller senare lyfts man in till sin innersta puls och där händer det grejer vill vi lova. Men det är en smärtsam vandring, livet alltså. Det är bara att härda ut precis som under en förlossning. När lyckan föds gör det ont. Det gör ont när knoppar brister! Varför skulle annars våren tveka? Vi i Akademien har inte känt varandra när det varit sommar men vi ser verkligen fram emot att lära känna våra "sommarjag". Åh, det var verkligen en het dag. Vad skönt det är att vi har ett sådant jobb där man kan gå ut och arbeta i solen. Att vara på ett torg bland vanliga människor ger verkligen inspiration. Vidare talade vi om att det är dags att ta samtidskonsten ett steg vidare. Vi har förnyat lyrik- och prosaformen och vår dröm är nu att förnya kritik- och essäformen. Vi ser fram emot att det ska ske.
En dag kommer erkännandet slå till som en kraft och vi vet inte hur vi ska förbereda oss på det. Vi ställer oss ofta den här frågan: "hur hantera framgång?". Det är inte helt enkelt. Vi har blivit erbjudna att skriva i olika tidningar men vi har hittills alltid sagt nej, eftersom vi ställer oss mycket tveksamma till att ta betalt för våra ord. Orden är som våra kroppar och vi vill inte sälja våra kroppar. Precis som det är riskabelt att blanda sex och pengar så är det riskabelt att blanda konst och pengar. Vi har redan offrat våra hjärtan för det vi håller på med och det får räcka. I gengäld har vi vunnit ett gott rykte och högsta status i Sverige. De enda som inte vet vilka Svenska Akademien är är de som föddes bakom en vagn.
Nej, ni kommer nog inte se oss på någon av de stora kultursidorna men här på webben finner ni oss alltid.
Det har förresten redan börjat bli dags att planera inför Bokmässan 2014. Vi ses väl där?

Skön boksommar på er alla, bloggen fortsätter uppdateras som vanligt

En fantastisk men intensiv vecka

Oj, vilken hektisk vecka! Vi ber som sagt om ursäkt att vi varit lite svåra att nå och att bloggen inte uppdaterats som vanligt. Det är verkligen roligt att blogga och informera men vårt ordinarie arbete måste få komma före. Det är framför allt läsning vi ägnat oss åt. Läsning och stilla reflektion vid stormiga hav. Vi har vandrat längs stränder.
Mejlkorgen (kampochrespekt@gmail.com) har fullkomligt svämmat över sedan vi skaffade den och det är vi såklart glada över - FORTSÄTT SKRIV! - men som sagt är det för oss omöjligt att ge respons på allt. Dock kommer vi alltid att läsa alla mejl även fast det kanske inte blir den här veckan. Men vad skriver folk om? Ja, här är ett litet smakprov:

Innan jag upptäckte Svenska Akademien ville jag bara dö nu vill jag bara leva

Ja, så har en bloggläsare skrivit. Det kanske verkar konstigt men det är den här sortens respons vi är vana att få till oss. Ofta kommer folk fram till oss på mingel och fester och säger liknande saker. Det är verkligen ett fantastiskt jobb vi har. 

En bloggläsare hörde av sig till oss och ville bjuda in oss till ett möte i Lund. Lund är en mycket lärd akademikerstad där man kan gå under lummiga träd och diskutera saker och ting. Så det var mycket trevligt att få åka ända dit. Vi presenterade en idé. Först var det tänkt att mötet skulle vara ett mingel men sedan blev det ett möte, vilket var bra. Svenska Akademien föredrar möten för på mingel måste man alltid säga saker flera gånger men på möten räcker det med en gång. Något som störde var dock att pågick spex och grävarbeten utanför. Hur är det då meningen att man ska kunna tänka? 

Vi har också hunnit med en och annan hotellfrukost under veckan som gått, nästa gång det sker så lovar vi att vara framme med kameran!

Och just det, i förrgår hade Svenska Akademien sitt första officiella besök på Stadsbiblioteket i Malmö. Man såg att personalen visste vilka vi var även om de inte sa någonting. 

En sak som är irriterande är att vi medlemmar i Akademien inte får väck våra skulder från våra lånekort trots att vi flera gånger påpekat att de finns där och att lånekortet alltså är "spärrat". Det känns väldigt frustrerande att detta inte är fixat ännu. 

Den romantiska komedin

Den senaste nyheten är att Svenska Akademien spelar i en romantisk komedi. Den pågår varje dag tjugofyra timmar om dygnet och finns för alla att beskåda. Det är mycket krävande att vara en skådespelare och det innebär mycket jobb med smink repliker rekvisita och repetitioner. Därför kan det vara svårt att tänka på något annat än den romantiska komedin. Vi ber om ursäkt för att vi inte svarat på era kärleksbrev. Konsten går före allt.

Dagens protokoll

Såhär kan det rent administrativa arbetet se ut!