Snart dags för seans

I morgon är det dags för Svenska Akademien att komma i kontakt med andarna genom att hålla en seans. Den kommer att ske mitt i natten och på en hemlig plats. Vi kommer självklart att hålla er uppdaterade via twitter, om det inte råkar bli så att vi försätts i trans eller försvinner in i andevärlden. Nedan kan ni läsa om hur vi förberett oss för denna riskfyllda stund:

Alla rörelser ska vara rytmiska. Att hitta en rytmisk musik. Att hitta en plats för att öppna mörkret. Lägga filtar på platsen. Ljus i lyktor och flaskor. Kväll eller natt eller gryning.

Ett dygn innan ska kroppen tvättas med ett sönderrivet lakan. Bara vit föda får intas efter detta. Minst sex olika typer av drycker. Kläder i minst sju färger. Badda pannorna med varmt vatten. Strö blommor på platsen. Sträcka händerna mot himlen. I cirkelns mitt en skål med heliga tårar.

Tre mystiska frågor. Tre små flaskor sprit. Tre röster: två som är våra och en gemensam. En som är vår och en som är andens och en som är dödens. Lägga filtar på platsen och ljus till platsen. Lägga tre pinnar i rad under löven. Ett paket cigaretter. Ett läppstift och en mörk parfym.


Vi ses på andra sidan!!!

Det är så hemskt att det tar så lång tid att lära sig om livet, så hemskt när man inte har råd med cigg, så hemskt när man lyssnar på The show must go on.

Ibland känns det som man vet för mycket  om livet och ibland för lite.

Ibland känns det som man löst livets gåta, men det måste väl vara inbillning?

Kärlek & Kyssar till Konsten

För ett litet tag sen så var Akademien inbjudna som hedersgäster på Malmö konsthögskolas elevutställning. Vi får många sådan inbjudningar från en massa institutioner, och vi hinner ju självklart inte med att besöka alla, men den här tyckte vi ändå att det var värt att gå till eftersom det stod i inbjudan att det skulle finnas champagne!

Men hör och häpna! När vi kom fram till skolan så visade det sig att champagnen var slut och att man till och med hade glömt att lägga ut röda mattan för Akademien. Men storsinta som vi är så låtsades vi såklart som ingenting. Så kan det gå när man har att göra med elever som inte är helt färdigutbildade än. Det är väl kanske inte så lätt att hålla reda på allt när man också har fullt med läxor och prov och allt vad de nu har i skolan.

Hursomhelst så fortsatte vi in i de många små utställningsrummen för att se om där fanns några talanger som vi kunde uppmuntra eller ge något stipendium till. Och ja en hel del smått o gott fanns det väl att njuta av. En konstnär som vi fastnade mycket för var Marie Raffn som har gjort detta fina verk:

Vi uppmuntrar Marie att söka något av våra stipendier som snart kommer att vara öppna för ansökan! Eller att kontakta oss och ansöka om att bli hedersinbjuden till ett av våra hemliga möten. Vår mejladress är kampochrespekt@gmail.com

Kämpa på! säger vi till alla andra konststudenter. En dag kanske ni också har en egen Akademi!



På vägen ut passade vi på att skriva en liten hälsning i gästboken också. Såhär såg den ut:

Inte en organisation

Om ni trodde att Svenska Akademien var en organisation så trodde ni fel. Vi är nämligen en Gemenskap!!

I boken Det stundande upproret av Den osynliga kommittén beskrivs Gemenskaper på detta sätt:

Gemenskaper skapas när människor finner varandra, när de fungerar ihop och bestämmer sig för en gemensam väg. Gemenskapen är kanske det som bestäms just i det ögonblick då vi normalt skulle skiljas åt. Det är glädjen i ett möte som överlever sitt förväntade slut. Det är det som får oss att säga ”vi” och gör just det till en händelse. /..../ Gemenskaper kommer att tränga undan samhällets institutioner: familjen, skolan, facket, sportklubben osv. /..../ Gemenskaper som inte definierar sig själva – som kollektiv brukar göra – efter vad som finns innanför och utanför dem, utan från tätheten i sammanlänkningarna i dess kärna. Inte genom ett medlemskap utan genom den anda som gör dem levande

En Gemenskap bildas så fort folk befrias från sina individuella tvångströjor och beslutar sig för att förlita sig bara på varandra och mäta sin styrka mot verkligheten. /..../ Varje Gemenskap strävar efter att vara sin egen grund. Den försöker att upplösa frågan om behov. Gemenskapen försöker att bryta allt ekonomiskt beroende och allt politiskt underkuvande; den degenererar till en miljö i det ögonblick den förlorar kontakt med de sanningar som den grundats på.

Genom gemenskapen gör svenska akademien uppror mot allt. Vi vägrar att förlita oss på minglande och kontaktnät. Vi vägrar att anpassa oss till organisationer och institutioners förväntningar på oss. Vi vägrar att sugas in i ett arkiveringssystem som kväver oss.

Aldrig ska Svenska Akademien falla så länge våra sanningar är i kontakt med verkligheten! Aldrig ska lågan slockna och efterlikna politiken! Vi bygger vårt skapande på kärlek, sorg och spontanitet, aldrig på rutiner, dagordningar, demokrati eller redovisning. Vi är konsten och vi lever den varje sekund.

Svenska Akademien är ett överlevnadsprojekt och en gudomlig förening. Vi har fått utstå många prövningar tillsammans, men varje gång har vi kommit ut starkare för att vår tanke är i kontakt med kosmos och för att våra idéer är större än all världslig materia. Tidsåldrar kan komma och gå, arter kan dö ut, samhällen kan gå under, men så länge Akademien är sann mot sitt kall så kommer den att bestå!

Att mingla eller inte mingla

I afton skedde ett abrupt möte mellan oss ledamöter. Det var i maktens korridorer. Mötet hade kunnat bli en smula genant eller dråpligt då det lätt blir så när två storheter möts utan att vara beredda på det. Men så blev det inte utan vi räddade situationen genom att skratta gott och säga "nej men det är ju du". Det fanns planer på att åka till Köpenhamn, Danmarks huvudstad, då vi och några andra var inbjudna dit för mingel och samtal. Visst hade det kunnat bli trevligt att äta en bit och bara slappna av. Ja det hade kunnat bli trevligt, men hade det kunnat bli givande? Det tror vi knappast. Faktum är att vi i Akademien har svårt att tänka oss något mer ansträngande än ett trevligt möte. I så fall ser vi hellre ett trevande möte. Trevlighet har aldrig tagit någon någonstans, så ej heller medelmåttighet. Visserligen är det bra att nätverka, men Akademiens nätverk är nu redan så stort att det vore nästan pinsamt om det blev större. Det gäller att skilja agnarna från vetet också - en hård inställning kan tyckas men efter ett tag i vår position förstår man att det inte är möjligt att vara vän med alla. Sedan är ju ett socialt sammanhang aldrig riktigt "avslappning" för oss i Akademien. Vi representerar hela tiden något annat, något större än oss själva. Så frasen "vara sig själv" tappar sin verkan, om den någonsin hade någon verkan. För att vara sig själv måste man först och främst veta vem man är, och det är vi helt ointresserade av att ta reda på. När vi var yngre, mer trevande, ej ännu vana vid vår genialitet, snarare tyngda av den, då famlade vi febrilt efter en identitet. Vi fann ingenting, ingenting annat än detta: stora konstnärer. Så det är det enda ni behöver veta om oss och det enda vi behöver veta om oss själva.

Att mingla eller inte mingla?
Bild från ett litteraturevent för några veckor sedan. 



OBS. Bara för att vi inte har tid att vara vänner med alla, så betyder inte det att vi inte svarar på beundrarbrev. Vi kan förstås inte lova någonting, men det är alltid värt ett försök! Och svarar vi inte första gången så kanske vi svarar andra gången, eller tredje, eller fjärde?

Påskhelgen över

Hej! Hoppas påsken har varit bra för er läsare på webben.
Så härligt det är att få spendera de stora högtiderna på landet!
Den svenska landsbygden är verkligen något utöver det vanliga.
Tänk att få odla sina egna grödor direkt i landet. Ljuvliga frid!! Så vill man säga. Tänk att bara rycka upp en planta ur jorden och sätta den i ett glas vatten när man kommer in. Sedan brygger man sig en kopp starkt, svart kaffe och sätter sig med en god bok.

Just nu har vi mycket att läsa i Akademien. Det är fantastiskt roligt - SÅKLART! - men också tufft. Om man är t.ex. sjuksköterska så är det bara att ta det lugnt när man kommer hem eller har semester. Men vi, vi jobbar och står i. Aldrig en lugn stund känns det som.

Ett litet tips för den som befinner sig i de småländska skogarna eller är ute på vägarna och åker är Stadsvandring i Tranås!

För endast 175 riksdaler bjuds det på lyxig frukost och sedan vandrar man tillsammans de 200 meter som är mellan Stadshuset och Piratenhuset. Man kommer också att kunna följa spåren efter Miss Universum och Las Vegas och Hylands hörna (bland annat). Låter det spännande? Ring och boka nu!! 

Svenska Akademien sätter trender

Att Akademiledamoten Anna förra året publicerade sin schlagertext Det räcker med att vindarna vänder (en sårig text om olycklig kärlek) ser vi redan nu konsekvenserna av. Litteraturprogrammet Babel storsatsar i vår på konceptet och låter 10 författare skriva schlagertexter till en specialskriven melodi av Benny Andersson. Detta ska bli kul att följa tycker vi i Akademien och önskar aspiranterna lycka till!


- Det är en svår konst att skriva sångtexter, säger Benny Andersson.